Att förhandla med fordringsägare
Grunden för förhandlingen är att du har räknat ut ditt betalningsutrymme. Betalningsutrymmet för skulder visar vilken summa du kan erbjuda dina fordringsägare per månad. Om du är så svårt skuldsatt att du vill söka skuldsanering, bör du vända dig till kommunens budget- och skuldrådgivare och få hjälp med att räkna ut ditt betalningsutrymme. Vägledande är kronofogdens beräkning av förbehållsbeloppet. I det förslag om ändrade villkor som du skickar till alla fordringsägare, erbjuder du betalning som ryms inom betalningsutrymmet. Ränteavdrag för utgiftsräntor kan du beräkna först när ditt förslag har godtagits. Var öppen och ärlig mot dina fordringsägare och ge dem full insyn.
För att dina fordringsägare ska acceptera din budget, bör kostnaderna för uppehälle vara lika stort som det normalbelopp som Kronofogden beräknar. Dina fordringsägare kommer förmodligen också att jämföra vad de kan få ut via Kronofogden, även när det gäller din egendom. Finns det egendom som måste säljas? Du får förmodligen ut mer om du själv säljer huset, bilen eller båten än om Kronofogden gör det på exekutiv auktion.
Om ditt första förslag till lösning inte accepteras, försök igen. I de allra flesta fall brukar någon fordringsägare säga nej till förslaget i första omgången. Tag reda på varför du får avslag och gör en ny förhandlingsrunda. Hör efter med de största fordringsägarna vad de föreslår.
Om du får igenom ditt förslag med ändrade villkor för dina skulder, be att få villkoren skriftligt och med uppgift om exakt vad de nya villkoren innebär.
Även om du inte kommer fram till en ny uppgörelse med dina fordringsägare, har du ändå kommit långt i ditt arbete med att få kontroll över ekonomin, i och med att du gjort en ekonomisk översikt. Om fordringsägarna inte vill förhandla, utan i stället begär utmätning via Kronofogden, använder de sig av det traditionella sättet att kräva in obetalda skulder. Men Kronofogden är inte enbart fordringsägarnas ombud, de ska också se till att du klarar dig. Det vore betydligt värre om Kronofogden inte fanns, utan fordringsägarna själva skulle driva in sina skulder.
Källa: Konsumentverket, Mars 2012