Köksbänkar och andra arbetsytor
Studier visar att en stor del av matlagningen består i att skära, hacka, vispa, röra, skölja, rensa och skala. Därför är det viktigt med ordentliga bänkytor att arbeta vid och att det finns plats för ingredienser och kärl. Det är också bra att förvara redskap, kärl och specerier i närheten av de arbetsplatser där de används.
Det är viktigt att det finns en rejäl arbetsyta mellan vasken och spisen. Den bör helst bara mellan 80 och 120 centimeter. Om bänken är längre blir det för stort avstånd mellan spisen och vasken. Vill du ha plats för matberedare, eller en sittarbetsplats under, bör arbetsbänken vara minst 100 centimeter. För att fler ska kunna arbeta i köket behövs det även en arbetsbänk på andra sidan vasken. Den ska helst vara 80 centimeter.
Kompletterande bänkar
Ju fler elapparater du har så som kaffebryggare, brödrost och vattenkokare desto större behov har du av bänkytor. Köksapparater som inte står framme kommer annars sällan till användning. Det är en fördel om avställningsytorna bredvid ugn och kyl också kan använda som arbetsbänkar. Utdragsskivor kan vara ett komplement till arbetsbänkarna. De bör i så fall vara minst 80 cenitimeter. De kan placeras under bänkskivorna ovanför luckorna i bänkskåpen men inte över en låda som då blockeras.
Kroklist och eluttag
Små köksredskap som används ofta bör finnas lättåtkomliga. En list på väggen där det går att hänga redskap i krokar ovanför den arbetsplats där de används är en bra lösning. Där kan även hållare för hushållspapper och konservöppnare fästas. Krokarna bör inte sitta högre än 35 centimeter över köksbänken.
Det behövs även flera eluttag strategiskt placerade ovanför arbetsbänkarna för olika köksapparater. Lätt tillgängliga eluttag behövs också vid matplatsen för att kunna använda elektriska apparater vid bordet.
Förvaring
Hur mycket förvaringsutrumme som behövs beror delvis på hur många personer som ingår i hushållet, inköpsvanorna och hur avancerad matlagning man ägnar sig åt. Det som framför allt varierar är behövet av förvaringsplatser för livsmedel, porslin och glas. Basbehovet av köksutrustning är ganska konstant.
Fläkt och spiskåpa
Det effektivaste sättet att bli av med matos är att fånga upp det så nära källan som möjligt, det vill säga med en fläkt eller en spiskåpa direkt ovanför spishällen.
Det finns två skilda typer av fläktar:
- Spisfläktar, som ansluts till kökets ventilationskanal.
- Kolfilterfläktar, som renar luften och blåser ut den i köket igen.
I flerbostadshus med en gemensam ventilationskanal är det inte tillåtet att installera spisfläkt. Det finns dock äldre flerbostadshus där varje kök har en separat ventilationskanal. Då går det att använda spisfläkt om kanalerna är täta och ej för trånga eller för långa.
Placering av fläkt eller kåpa
Om fläkten eller kåpan placeras lågt blir ventilationen bra. Men det ger samtidigt sämre insyn och gör det svårare att komma åt kastruller och annat på spisen. Ur arbetssynpunkt bör inte fläkten eller kåpan placeras lägre än 140 centimeter över golvet eller, beroende på spisens höjd, 50 – 55 centimeter över spishällen.
Tillverkarna ger en lägsta tillåten höjd för placering över spis från säkerhetssypunkt. För elspisar brukar det vara 50 centimeter och för gasspisar 60 centimeter. En kåpa kan placeras lägre, särskilt om den har visir som kan fällas upp vid behov. Skåptillverkare har olika inbyggnadsskåp för köksfläktar.
Källa: Boverket, Feb. 2012