Material på inredning
Släta ytor är lättare att hålla rena. Även ur miljösynpunkt är valet av material betydelsefullt. Olika slags golv och köksinredning påverkar miljön olika mycket, både när de tillverkas och när de en dag blir till avfall.
Vanliga material
Skåpluckor tillverkas oftast av spånskivor, MDF-skivor eller trä. MDF-skivan är en spånskiva, men med tätare struktur. Den kan därför användas för exempelvis profilerade luckor. Träluckor kan bestå av en ram och fyllning av trä. Luckorna kan också vara tillverkade av spånskivor med träfanér eller annat ytskikt.
Själva skåpstommen är oftast gjord av spånskivor med beläggning av melamin. Melamin består av impregnerat papper som pressas på skivan under tryck.
Ytbehandling och tålighet
Luckor kan vara målade, klarlackade eller laserade. De kan också vara försedda med någon typ av ytskikt, till exempel melamin, laminat, träfanér, metall eller av en folie av papper. Ytskikt av olika konstmaterial kan vara både mer eller mindre slitstarka än trä, beroende på hur träet är ytbehandlat. En nackdel med konstmaterial är att skador syns väl och är svåra eller omöjliga att reparera.
Hälsa och miljö
Spånskivor är snällare mot miljön eftersom de spar skog. Sammansatta plastmaterial är besvärliga ur miljösynpunkt när de ska tas om hand som avfall. Tänk på att om du köper någon form av tropiskt träslag bör du titta efter en FSC-märkning. Det är en garanti för att virket kommer från ett hållbart skogsbruk. Det finns även Svanenmärkta köksinredningar.
Handtag
Bygelhandtag är lättare att få grepp om med hela handen än andra handtag. Om du har skadat handen eller har reumatiska fingrar.
Om du väljer att ha knoppar på din inredning bör de ha skaft så att det går att fatta tag i dem mellan pek- och långfingret. Undvik ytskikt med krom och nickel med tanke på kontaktallergier.
Bänkar ska tåla slitage
Arbetsbänkar i ett kök ska klara påfrestningar som vatten, värme, färgande ämnen, nötning och repning. De ska också vara lätta att hålla rena och tåla nötning utan att bli fula.
Rostfri klassiker
Diskbänken är en viktig arbetsyta. Rostfri plåt har länge varit vanligast. Det är ett bra material, men kan bli repigt efter en viss tids användning. Plåten kan även bli bucklig om du använder bänken som avställningsplats för heta kärl.
En rostfri diskbänk har inga skarvar mellan disklådorna och bänkytan. Bänkens uppsvängda kanter hindrar vatten från att rinna ner på golvet, i skarven till väggen eller till intilliggande bänkar. Den rostfria ytan är dessutom hygienisk och lätt att sköta. Om ytan är mattborstad undviker du även reflexer, då syns inte repor heller lika tydligt. Diskvänken kan också täcka bänkytorna på båda sidor om vasken fram till spisen.
Laminat
Laminat är ett vanligt bänkmaterial. Det består av skikt av hartsimpregnerat papper som pressas samman under högt tryck. Laminat nöts inte ner, däremot kan det få repor av till exempel en kniv. Laminat bör tåla 180 grader Celsius. Men varmare kärl bör inte ställas direkt på bänken.
Trä
Träbänkar av limmade lameller är behagliga att arbeta på. De flesta träslag åldras vackert även när de utsätts för nötning. Men tänk på att färgade ämnen och rost kan ge fläckar på träbänkar. Om du köper en träbänk ska träytan behandlas med paraffinolja eller vax enligt tillverkarens skötselråd. Tänk på att hårda träslag är tåligare än mjuka.
En fördel med träbänkar är att skador går att reparera genom att slipa och olja om dem på nytt. Du bör undvika att lacka bänken eftersom fett kan tränga in under lacken via repor. Varma kärl bör du inte ställa direkt på en träbänk.
Sten, klinker och kakel
Natursten, klinker och kakel är opraktiska material för arbetsbänkar. De har en mycket hård yta, vilket gör att glas och porslin måste hanteras försiktigt. Rost och syror kan ge fläckar på natursten, särskilt marmor och klinker.
Diskhoar och stänkskydd
Diskhoar kan vara gjorda av rostfri plåt, plast, emalj, och porslin. Diskhoarna limmas fast vid bänkskivan i över eller underkant. En limning i underkant ger inte någon kant mellan bänken och diskhoarna.
Väggen ovanför bänkarna kan kläs med exempelvis skivor av laminat eller glas, kakel eller keramiska plattor. Tänk på att stänkskydd utan fogar är lättare att hålla rent.
Undvik hårda golv
När du väljer golv till ditt kök bör du undvika hårda material. Tänk på att du står mycket i köket och därför kan hårda material göra att golvet känns obekvämt.
Hårda golvmaterial som klinker ger sämre stegljudsisolering som kan störa grannar. Hårda golv är också tröttsammare att stå på en längre tid när man jobbar i köket och innebär att det man tappar av glas och porslin som regel går sönder. Köket är också ofta lekplats för de mindre barnen när mamma eller pappa är där, med risk för skador vid fall på hårda golv. Har man redan hårda golv och små barn kan en lös köks- eller hallmatta vara befogad.
Nivå och utbredning
Olika golvmaterial har olika tjocklek. På så sätt kan det uppstå nivåskillnader där två olika golv möts. När du lägger golv i kök bör du lägga golv även under bänkar, högskåp och övrig inredning. Om du längre fram sen vill ändra din inredning blir det lättare om du har golv i hela köket.
Faktaruta om olika golvmaterial
|
Ljus och belysning
En bra belysning har en avgörande betydelse från arbetssynpunkt men även hur ett kök upplevs att vara i. Grundregeln är att ordna en bra kombination av allmänljus och arbetsbelysning.
Det är viktigt att ha både bra arbetsbelysning och allmänljus. Arbetsbelysning behöver du till exempel när du lagar mat eller använder matbordet för att läsa läxor, spela spel eller läsa. Allmänljus behöver du bland annat när du städar.
Dagsljus på olika sätt
Det är vanligt att placera matplatsen ljust vid ett fönster och arbetsplatserna längre in i köket. Det kan vara trevligt att ha fönster vid arbetsbänken så att det går att titta ut, men för att det ska fungera bra behöver det planeras på rätt sätt. Tänk på att om du får dagsljus rakt framifrån kan det blända, och om fönstren sitter högt över arbetsbänken kan du få skugga över bänken. Det bästa är om det går att få in dagsljus från sidan.
Bänkbelysningen bör placeras i väggskåpets framkant och vara avskärmad ut mot köket för att ge bra belysning på arbetsbänken. Taklampan bör både lysa in i skåpen och komplettera bänkbelysningen. Armaturen bör placeras ovanför bänkens framkant så att den som står vid bänken inte skuggar ljuset.
Alla platser där du arbetar i köket så som vid diskbänk, arbetsbänk, spis och matbord behöver bra lampor, oavsett om de ligger vid fönster eller inte. Tänk därför på att välja en belysning som ger tillräckligt mycket ljus och samtidigt inte bländar.
Det kan vara bra om det går att anpassa belysningen efter vad du gör för något i köket. Till exempel att dämpa eller tända upp mer vid behov. För att kunna anpassa belysningen till olika situationer är det bra att ha olika strömbrytare till olika armaturer. Genom att koppla en dimmer till de olika lamporna kan du lösa detta problem.
Matbordslampan bör belysa hela bordet, men inte blända och inte skymma den som sitter mitt emot. Ett vanligt mått för vuxna är 55-60 cm från bordet till lampans underkant. Barn har lägre ögonhöjd än vuxna. Lampan bör vara höj och sänkbar. Det är bra om den även kan förflyttas i bordets längdriktning.
Bländande och förmörkande material
Allt ljus, både dagsljus från fönstren och lampornas sken, reflekteras i rummets ytor. Det är samspelet mellan direkt ljus och reflekterat ljus som skapar ljusmiljön i köket.
Tänk på att mörka ytor äter ljus och att blanka ytor kan ge reflexer som är obehagliga och tröttande för ögonen. Därför är det bra att undvika mörka blanka stänkskydd som ger spegelbilder och stjäl ljus samt blanka arbetsytor som reflekterar ljus upp i ögonen.
Källa: Boverket, Feb. 2012