Hur bra du uppfattar din privatekonomi (hushållets ekonomi) beror på det konsumtionsutrymme du har. Detta konsumtionsutrymme blir större eller mindre beroende på hur vi handskas med våra inkomster och utgifter. Alla bör ändå tänka på att värdet av en sparad krona alltid är en krona medan en intjänad krona, med tanke på skatt m.m., oftast är betydligt mindre än just en krona.
Den privatekonomiska plusposten är inkomsterna. För de flesta kommer den största inkomsten från lön av arbete, alternativt ”lön” av företagande. Men många av oss får också huvudinkomsten genom utbetalningar från staten som exempelvis pension, sjukersättning eller vid arbetslöshet en arbetslöshetsersättning. Utöver detta tillkommer bidrag och ersättningar av olika slag. Vi kan få barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, ersättning vid sjukdom, ersättning för vård av barn, studiebidrag o.s.v. En del via offentliga försäkringslösningar, samtidigt som en del kan plussas på via privata försäkringar.
Att man ”får” ett bidrag är en sanning med modifikation. Vi som privatpersoner och alla företag har ju betalt in pengarna i skatt. Det som händer med skattepengarna är att de används fördelningspolitiskt för att utjämna mellan ”rika och fattiga” samt gå till det vi alla önskar som skola, vård, försvar, infrastruktur etc.
Vår privatekonomi kan också förstärkas av inkomster som vi får genom att placera pengar på olika sätt. Det vanligaste förr i tiden var att få ränta på insatta pengar men är knappast något alternativ idag. Genom att placera pengar i exempelvis aktiefonder, räntefonder, pensionsfonder, kapital-försäkringar o.s.v. kan vi få ett tillskott i vår ekonomi. En inte oväsentlig del av vår privatekonomi (förmögenhet) kan vi få genom att ha investerat i en bostad. Då denna bostadsinvestering ”omsätts” kan det i många fall ge ett rejält ekonomiskt tillskott.
Minusposten i vår privatekonomi är utgifterna. Detta är inte helt sant eftersom vissa utgifter, t.ex. amortering på lån, är ett indirekt sparande. Men låt oss ändå ta med sådant i utgiftsposten eftersom det för stunden är en utbetalning som påverkar privatekonomin på ett sådant sätt att konsumtionsutrymmet blir mindre. För de flesta yngre och medelålders är den största utgiften bostaden. Det är hyra, ränta på bostadslån, amorteringar, underhåll av bostaden o.s.v. En annan stor utgiftspost är bilen. Därefter följer en mängd utgiftsposter som exempelvis försäkringar, mat, kläder, tandvård etc.
När det gäller privatekonomi brukar vi tala om våra nödvändiga utgifter och vad som sedan blir kvar till mer ”lyxbetonad” konsumtion eller sparande. Vad som är nödvändiga utgifter är naturligtvis diffust och varierar från individ till individ. Är en bil det enda möjliga transportmedlet är den en nödvändig utgift – men utgiftens storlek kan variera kraftigt beroende på vald bil. Mat måste vi också ha – men här vet alla att utgiften kan variera beroende på alternativ.
Ekonomi har sitt ursprung från grekiskan och betyder ungefär ”att hushålla med knappa resurser”. Det många av oss undrar över är varför vissa personer, med inte så stora inkomster, verkar ha hur mycket pengar som helst till sitt förfogande utan att ha behövt låna, medan andra som har stora inkomster inte får pengarna att räcka till. Naturligtvis handlar det om hur vi hushåller med de ekonomiska resurserna vi har till förfogande och hur vi hanterar de utgiftsposter vi skaffar oss. Bakom ligger också våra värderingar, jakten på att bli sedda, få status och så vidare.
Vår privatekonomi påverkas inte bara av våra egna handlingar. Politiska beslut om exempelvis skatter och bidrag ökar eller minskar vårt konsumtionsutrymme. Lek med tanken att det skulle startas ett nytt ”miljonprogram” för fler bostäder. Utbudet blir större och priserna på bostäder sjunker, fler vill sälja, priserna sjunker ännu mera, försäljningspriset täcker inte lånen…
Det absolut grundläggande när det gäller förståelse för den egna privatekonomin är att ställa upp sina inkomster i en kolumn (vad som kan disponeras efter skatt) och alla utgifter i en kolumn. Gör en beräkning på årsbasis. Kanske blir du överraskad över att månatliga småutgifter kan bli ganska stora under ett år, kanske kan det se ut så här:
- TV-licens, digitalt kanalpaket med kortavgift, 7000 kr
- Bredbandsuppkoppling, 2500 kr
- Cigaretter eller snus, 8000 kr
- Trisslotter eller annat spel, 2500 kr
- Och så kan listan fortsätta…
Att göra en uppställning är bara till för att du ska kunna göra en bedömning om vart pengarna går och om det är på det sättet du vill konsumera. Har du det lite ekonomiskt kärvt kan du se vad som kanske är möjligt att spara in på eller att förändra för att sänka en kostnad. Viljan av att exempelvis köpa en begagnad båt kanske inte ska börja med ett bankbesök för att få låna utan med en uppställning av sin ekonomi. Av den kanske det framgår att det går att förändra i sin konsumtion så att båten går att köpa om tre år. Men alla orkar naturligtvis inte vänta.
Att låna är naturligtvis inte fel. För nästan alla är det en nödvändighet eftersom det i början av vuxenlivet saknas pengar till nödvändiga investeringar. Men hur mycket man lånar, till vad, och under vilka villkor, har stor betydelse under många år.
Det finns myndigheter, rådgivare med flera som kan ge dig information och hjälp i privatekonomiska frågor. Du hittar också mycket information på webben. Men den största ”privatekonomiska vinsten” du kan göra finns nog inom dig själv. Det är när du bestämmer om bilen ska kosta 50000 kr eller 300000 kr, om bostaden får kosta 800000 kr eller 3000000 kr. Om du vill bo centralt i en storstad eller på en mindre ort. Om du vill leva för stunden eller vill planera för framtiden. Om du lagar den mesta maten själv eller om det är lunch ute eller halvfabrikat istället. Det är dina val som har stor betydelse. När du har valt ska du självklart vara ”ekonomisk” utifrån det du valt.