Pensionens storlek

Hur stor pensionen blir beror på en lång rad olika faktorer. Här kan du läsa mer om vad som påverkar pensionens storlek. 

Foto av författare
Skribent: Bo Lilja
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Hur mycket får jag totalt i pension

Att ge ett definitivt svar på den frågan är tyvärr inte helt enkelt. Det beroende på att du dels får pension från flera håll, allmän pension från staten, eventuell tjänstepension från dina arbetsgivare och från eventuellt eget privat pensionssparande, dels på faktorer såsom exempelvis hur länge du arbetat, din inkomst, hur pensionskapitalet har förvaltats och vilka avgifter försäkringsbolaget har tagit ut. På minpension.se finns en samlad pensionsinformation för alla som tjänar in pension i Sverige. Där kan du få en pensionsprognos för din totala pension. Tjänsten är kostnadsfri och är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen.

Allmän pension

Den allmänna pensionen består av inkomstpension, premiepension och en garantipension. Det som påverkar hur stor din allmänna pension kommer att bli är dina inkomster under ditt yrkesverksamma liv. Du får maximalt tillgodoräkna dig allmän pension för inkomster upp till 461 250 kr per år (7,5 inkomstbasbelopp år 2017).

Inkomstpension är den största delen av den allmänna pensionen. Varje år betalas 16 procent av din lön och/eller andra pensionsgrundande ersättningar upp till 7,5 inkomstbasbelopp in till din allmänna pension. Premiepension är också en inkomstgrundad pension. Inbetalningarna till premiepensionen är 2,5 procent av din lön och/eller andra pensionsgrundande ersättningar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Premiepensionen får du placera själv. Hur stor premiepension du kommer att få beror på hur mycket som betalas in och hur de fonder du valt har utvecklats. Garantipension är ett grundskydd för personer med låg eller ingen inkomst. Full garantipension är 7 093 kronor per månad (år 2017) för den som är gift och 7 952 kronor per månad (år 2017) för den som är ogift.

Tjänstepension och privat pensionsförsäkring

Tjänstepensionen är en pension som arbetsgivaren betalar premien till för din räkning. För många utgör tjänstepensionen en väsentlig del av den totala ålderspensionen. Du kan också utöka din totala pension med en privat pensionsförsäkring. Faktorer som har stor påverkan på hur stor din pension från privat- och tjänstepensionsförsäkring kommer att bli är följande:

Förvaltning och avkastning

Du kan välja att placera din tjänstepension eller privata pensionsförsäkring i traditionell förvaltning eller i fondförvaltning. I traditionell förvaltning är det försäkringsbolaget som sköter förvaltningen, och du är ofta garanterad en viss lägsta värdetillväxt. Väljer du fondförvaltning tar du däremot själv risken för hur ditt pensionskapital utvecklas.

Genom att en traditionell förvaltning placerar i en mix av aktier, räntebärande värdepapper och fastigheter, ger det ofta en något jämnare avkastning än en fondförvaltning. Har du däremot valt en fondförvaltning som placerar i en aktiefond, regerar fondkursen snabbt på hur aktiemarknaden går. Fondförvaltning utan garanti är ofta förenat med högre risk, men med möjlighet till högre avkastning. Att på förhand säga vilken av förvaltningsformerna som över tid kommer att ge dig bäst avkastning är dock svårt.

Avgifter

Försäkringsbolaget kan ta ut olika typer av avgifter i din pensionsförsäkring. Det kan vara en fast avgift, avgift på inbetald premie, procentuell avgift på pensionskapitalet, och förvaltningsavgift vid fondsparande. Avgifterna har stor betydelse för hur ditt pensionskapital utvecklas, eftersom du sparar under lång tid. Var speciellt observant på den procentuella avgift som tas på pensionskapitalet, och vid fondsparande vilken förvaltningsavgift som tas ut i fonden. Du kan jämföra bolagens avgifter för både privat- och tjänstepension på vår webbplats. För tjänstepensioner under ”Pensionsguiden -tjänstepensioner” kan du även göra beräkning på hur mycket du totalt betalar i avgift i din tjänstepension fram till dess att du är 65 år.

Efterlevandeskydd

Till din pensionsförsäkring kan du välja att koppla ett efterlevandeskydd. Väljer du att göra det får du själv lägre ålderspension. Den vanligaste typen av efterlevandeskydd är ett återbetalningsskydd, och innebär att det som du hunnit spara ihop betalas ut till dina förmånstagare om du själv avlider. Anledningen till att du få en lägre ålderspension om du har ett återbetalningsskydd, är att du inte får del av s k arvsvinster. Arvsvinst innebär enkelt uttryckt att pensionskapitalet från de som dör fördelas till dem som lever. Arvsvinsternas storlek blir högre ju äldre du är, och skiftar även mellan försäkringsbolagen.

En annan typ av efterlevandeskydd är familjeskyddet. Detta är ett skydd som du kan välja att koppla till din tjänstepension. Premien till familjeskyddet dras av från din tjänstepensionspremie, vilket gör att din egen ålderpension bli lägre.

Har du en årslön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (461 250 kr år 2017) kan du även omfattas av en familjepension genom din tjänstepension. Du kan välja att styra över inbetalningar från familjepensionen till din ålderspension, för att därigenom få en högre egen ålderspension.

Livslängdsantagande

Livslängdsantaganden är varje försäkringsbolags egen bedömning om hur länge vi förväntas leva. Har försäkringsbolaget valt ett kort livslängdsantagande då din pension ska utbetalas, leder det till högre månatlig pension än om bolaget valt ett längre. Över tid är det viktigt att livslängdsantagandet dock står i proportion till hur den verkliga livslängden är bland de försäkrade.

Detta innebär alltså att även om du har samma pensionskapital hos två olika försäkringsbolag, kan den pension som du får utbetald per år skilja sig åt mellan bolagen.

Vidare kan sägas att inom kollektivavtalad försäkring använder försäkringsbolagen könsneutrala livslängdsantaganden, det vill säga att du antas leva lika länge oavsett om du är man eller kvinna. För försäkringar tecknade från och med 21 december 2012 används även inom privat pensionsförsäkring könsneutrala livslängdsantaganden.

Prognosränta

Prognosränta eller s k fördelningsränta är försäkringsbolagets antagande om framtida avkastning på ditt pensionskapital. Vilken prognosränta som bolaget valt att tillämpa, styr hur ditt pensionskapital kommer att fördelas under utbetalningstiden.

Om bolaget räknar med låg eller ingen prognosränta får du en stegrande månatlig pension och alltså mer pension i den senare delen av utbetalningstiden, förutsatt att den faktiska avkastningen är konstant positiv under hela utbetalningstiden.

Vid högre prognosränta får du inledningsvis högre månatlig pension, men den ökar inte lika mycket. Om prognosräntan dock är för högt satt i jämförelse mot den faktiska avkastningen, kan den månatliga pensionen sänkas.

Prognosräntan tillsammans med livslängdsantagandet som bolaget använder, styr hur stor årlig pension som utbetalas från din pensionsförsäkring. Försäkringsbolagen kan dock ändra livslängdsantagandet och prognosräntan under utbetalningstiden. Då höjs eller sänks din pension beroende på vilken förändring som gjorts.

Tjänstepensionen påverkas utöver ovanstående faktorer också följande:

Kollektivavtalet

Hur mycket pengar som arbetsgivaren sätter av till din tjänstepension, beror på vad parterna i ditt kollektivavtalsområde har förhandlat fram. Inom de stora kollektivavtalsområdena betalar arbetsgivaren in en premie mellan 1,5-4,5 % av din lön, som du själv får placera. Du kan även ha en förmånsbestämd pension – en på förhand bestämd pension med viss procent av slutlönen. Den förmånsbestämda pensionen kan du inte själv placera.

Antal år du jobbar och din lön

Din tjänstepensions storlek påverkas av vad du tjänat och hur länge du arbetat. Arbetsgivaren betalar en premie för din räkning utifrån vilken lön du har.

IPS – individuellt pensionssparande

I en IPS kan du spara till din pension i en bank eller ett värdepappersbolag. Sparandet kan du exempelvis placera på ett bankkonto, i värdepappersfonder eller i enskilda aktier.

Faktorer som har stor påverkan på din pensions storlek från en IPS är följande:

Avgifter

Banken eller värdepappersbolaget kan ta ut olika typer av avgifter i din IPS. Det kan vara en fast avgift, procentuell avgift på kapitalet, och förvaltningsavgift vid fondsparande. Avgifterna har betydelse för hur ditt pensionskapital utvecklas. Du kan på vår webbplats jämföra bolagens avgifter i IPS.

Placeringsform och avkastning

I en IPS har du många placeringsalternativ att välja mellan. Du har möjlighet att placera på bankkonto, värdepappersfonder eller i enskilda aktier. I IPS finns inte någon garanterad avkastning. Det är du själv som väljer placeringsform och står risken. Hur stor avkastning du kommer att få beror på hur du lyckats med placeringen.

Källa: Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, 2017

Lämna en kommentar