Precisera undersökningsuppgiften
Det första du (företaget) ska göra är att precisera undersökningsuppgiften. Detta innebär att du ska fundera på vad det är ni verkligen vill ha svar på. Ju mer konkreta ni är desto lättare är det att formulera de rätta frågorna.
- Är det en produkts marknadsandel ni vill veta?
- Konkurrenterna till företagets produkt eller tjänst?
- När och/eller var handlar man företagets produkt eller tjänst?
Gör en lista på det ni verkligen behöver veta. När du skriver frågorna, se till att de är formulerade på ett sådant sätt att inga tveksamheter råder för den som ska svara på dem.
Att avgränsa sig är viktigt, om inte annat av tids- och kostnadsskäl.
- Hur många har vi råd att ringa upp och fråga?
- Har vi råd att skicka ut 1000 stycken brevenkäter, där självklart svarskuvert och svarsporto ingår?
Tänk på att den som ska svara inte har hur mycket tid som helst att lägga på er undersökning. För många frågor över en telefon, eller i en enkät, gör att den som svarar kanske tröttnar och avbryter.
Fundera på om det inte räcker med att fråga 100 stycken istället för 1000 stycken. Om du väljer ut 100 stycken personer slumpmässigt ur en population (den grupp du vill undersöka, t.ex. butiksbiträden i dammodebutiker) och ser till att du får in svar från alla dessa, är tillförlitligheten nästan lika stor som om du hade frågat betydligt flera. Du gör ett stickprov ur en målpopulation.
Anm. Du har säkert många gånger hört talas om partisympatiundersökningar. Undersökningsföretaget har kanske bara frågat 2000 – 3000 personer, men utifrån detta fått en ganska bra bild över hur människor sympatiserar med olika partier. Förmodligen har du även hört att en förändring på någon procentenhet ligger inom den så kallade statistiska felmarginalen. Kan man acceptera en mindre felmarginal behöver inte allt för många intervjuas. Tänk på att dem du ska fråga måste ha valts slumpmässigt, annars blir tillförlitligheten mycket dålig.
Beroende på vilken inriktning företagets undersökning ska ha, styr det också hur många ni ska fråga.
Explorativ undersökning
Precis som namnet antyder är detta en utforskande undersökning. Den används då det gäller att skapa sig en grundläggande kunskap över ett visst område. Ibland kallas detta för förstudie eller förundersökning. Kan med fördel användas då man tänker starta upp en verksamhet eller utveckla företaget inom ett nytt affärsområde. Oftast frågar man ett fåtal personer, kanske bara en grupp experter på området.
Beskrivande undersökning
En sådan undersökning är till för att man vill kartlägga fakta och sakförhållanden, t.ex. marknadens storlek, marknadsandelar, konkurrenter, konsumtionsvanor, människors åsikter och värderingar. När man gör en sådan här undersökning frågar man en viss mängd slumpmässigt utvalda människor.
Andra typer av undersökningar är Förklarande d.v.s. man försöker klara ut hur olika faktorer är kopplade till och påverkar varandra, t.ex. hur inkomsten styr valet av en viss produkt.
En Förutsägande undersökning är detsamma som en Prognos d.v.s. vad inträffar om vissa givna förutsättningar gäller.
Några andra begrepp som är bra att känna till
Kvalitativa undersökningar: Då företaget samlar in information, analyserar och tolkar data som är svår att uttrycka i sifferform. Oftast gör man ett fåtal personliga intervjuer för att tex ta reda på om den tjänst eller produkt företaget tänker utföra eller introducera har en möjlig plats på marknaden.
Kvantitativa undersökningar: Där det insamlade materialet lämpar sig för att uttryckas i sifferform, till exempel marknadsandel, prisjämförelser, antal möjliga kunder.
Sekundärdata (skrivbordsundersökning): Bygger på sammanställningar av data som redan finns insamlat.
Primärdata: En så kallad fältundersökning, t.ex. telefonintervjuer, brevenkäter.
Läs mer om:
Marknadsundersökning
Marknadsundersökning – informationskällor
Marknadsundersökning – insamlingsmetoder