Nätverk

Att aktivt deltaga i affärsnätverk är en konkurrensfördel.

Flera möjligheter att ingå i nätverk

Först kanske en självklarhet. Du har 10 års erfarenhet av ett visst yrkesområde. Vid ett seminarium träffar du 20 personer, var och en med flera års erfarenhet inom samma yrkesområde. Ni sitter och lyssnar på en föreläsare. I kaffepausen småpratar ni lite, byter visitkort och säger till varandra att ring om du behöver hjälp med något. Är du då med i ett nätverk? Självklart inte! Tyvärr tror många att bara för att man har namn och adress till kollegor är man med i ett nätverk.

Er samlade erfarenhet är enorm – det skulle den vara även om ni haft olika bakgrund och arbetat inom olika branscher. För att utnyttja denna kunskap krävs ett aktivt handlande. Att deltaga i ett nätverk innebär att på ett aktivt sätt ge av sin person och sin kunskap. Denna aktiva handling gör att erfarenheter och kunskap mellan medlemmarna i nätverket utbyts. Det krävs en viss formalisering av ett nätverk för att det ska fungera bra, t.ex. tidpunkter för träffar, ämnen som ska diskuteras.

Alla har ett personligt nätverk. Personer som man kan fråga om råd, personer man hjälper på olika sätt. Några av dessa kan säkert hjälpa dig då du driver en näringsverksamhet. Förutom detta personliga nätverk finns det andra nätverk som du och ditt företag kan deltaga i.

Vi kommer nedan att beskriva olika Affärsnätverk. Förutom det personliga nätverket finns det affärsnätverk som är bildade eller kan bildas kring:

• Andra företag eller företagskonstellationer.
• Branschorganisationer. Företag inom samma bransch som samverkar i frågor som är viktiga för branschens utveckling.
• Intresseorganisationer. Organisationer utvecklade kring en intressegemenskap. Exempel på detta är arbetsgivar-, arbetstagar- och småföretagarorganisationer.
• Rådgivare. Vanligtvis personer som lyfts in i företagets styrelse eller agerar som mentorer till företaget eller till en personlig individ i företaget. Konsulter som företaget använder mer än bara tillfälligt ingår i nätverket t.ex. en revisor.

Kunskap är makt och kunskap erhålls genom deltagande i olika typer av affärs- nätverk. Att aktivt deltaga i affärsnätverk är en konkurrensfördel.

Saknar du ett passande nätverk där du eller företaget kan ingå, ta initiativet och skapa ett sådant. Med stor sannolikhet är det fler som tycker som du.

Nätverk av typen branschorganisation, intresseorganisation, deltager de flesta företag ganska passivt i. Det man utnyttjar är oftast resultat av gemensamma undersökningar, statistik, utformning av branschspecifika avtalsskrivningar, forskning och nya rön inom området.

Andra företag och företagskonstellationer

Följande effekter kan uppnås om man bildar nätverk med andra företag:

• Kunskaps och erfarenhetsutbyte.
• Samverkan med andra företag i t.ex. en region ökar företagens överlevnadsförmåga.
• Resurser kan delas, utbildningar kan genomföras tillsammans etc.
• Ett nätverket får lättare gehör för sin uppfattning än det enskilda företaget.
• Genom nätverk utveckla imaginära/virtuella företag.

Det vanligaste är att nätverk är lokalt eller regionalt förankrade. Ett nätverk kan t.ex. bestå av företag som hyr lokaler i ett så kallat företagshotell. Även om företagen arbetar inom helt skilda områden finns det alltid mycket kunskap att hämta av varandra.

Företag inriktade mot forskning och utveckling inom vissa områden kan utbyta erfarenheter som gynnar alla. För att detta erfarenhetsutbyte ska fungera på bästa och smidigaste sätt är det inte ovanligt att företag med likartad verksamhet etablerar sig nära varandra. Forskarbyn Ideon i Lund är exempel på detta.

Ett sedan många år etablerat affärsnätverk som är lokalt förankrat och mycket väl fungerande är det som finns i det geografiska området Gnosjö/Anderstorp i Småland. Genom att dela resurser har dessa företag haft en mycket god överlevnads- och intjäningsförmåga. Har ett företag fått en order som gjort att kapacitetstaket nåtts rycker något annat företag in och hjälper till, personal lånas vid behov av varandra, gemensamma inköp görs mm. Kunskapen om varandra är stor och man vet var hjälpen går att få. Det är en stor dynamik i nätverket och genom samarbetet kan ett enskilt företag ”ta på sig uppdrag” som det egentligen inte på egen hand skulle klarat av.

Det lokala eller regionala nätverket kan genom sin gemensamma styrka påverka beslutsfattare att agera på ett sådant sätt som gynnar nätverkets medlemmar. Exempel på detta kan vara att kommunen upplåter mark till företagsetableringar, ordnar bättre kommunikationer, ser till att det finns bostäder till anställda.

Möjligheterna med vad ett affärsnätverk kan uträtta är många. Nätverket kan anordna en företagsmässa, gemensamt annonsera för att dra kunder från ett område utanför det som normalt bearbetas är två exempel.

Många mindre företag har börjat formalisera sitt nätverk i en virtuell (imaginär) organisation för att öka sin styrka och möjlighet på marknaden. Man samlas kring ett gemensamt arbetsområde. Mot potentiella kunder är det det formaliserade nätverket som är ansiktet utåt d.v.s. man ser ut som ett ”storföretag”.

Ordern kommer in till detta ”storföretag”. Detta virtuella företag köper sedan produkten eller tjänsten av de verkliga företag som berörs och som ingår i nätverket. Från det att var och en varit en liten aktör på marknaden har man plötsligt blivit en stor aktör. Denna virtuella företagsform är vanlig inom tjänstesektorn.

Bransch- och intresseorganisationer

Att företag slutit sig samman i olika intressegrupperingar har förekommit under lång tid. De vanligaste när det gäller intressegruppering är branschorganisationer, lokala och regionala handelsföreningar, företagsgrupper tillhörande ett begränsat geografiskt område, arbetsgivarorganisationer, sammanslutningar av mindre företag som tex Företagarnas Riksorganisation, Företagareförbundet Företagarforum.

Branschorganisationer
En branschorganisation är en sammanslutning av företag som arbetar inom samma bransch. Syftet är att tillvarata branschens intressen, debattera frågor både internt och mot andra grupperingar. Ledningsorganet fungerar som lobby- och påtryckargrupp mot t.ex. politiker.

Andra frågor som brukar handhas på branschnivå är krav på certifiering, utformning av gemensamma riktlinjer, sprida kunskap om branschen till studenter mm.

En annan viktig del av branschorganisationens arbete är att stödja medlemmar- na med olika tjänster. Exempel på sådana tjänster är tillhandahållandet av statistik, juridisk expertis, utforma standardavtal och utbildning.

Om företaget är med i en branschorganisation så var en aktiv medlem. Deltag i seminarier och träffar. Då kollegor träffas flödar oftast information, idéer av olika slag kommer fram, förslag om samverkan ges osv.

Intresseorganisationer
Intresseorganisationer går oftast ”på tvären” mellan olika branscher. Här är det oftast andra frågor som behandlas än i en branschorganisation. De två stora intresseorganisationerna är Svenskt Näringsliv och Företagarnas Riksorganisation. Vad gäller Företagarnas Riksorganisation (FR) så har de lokalavdelningar spridda över hela landet.

Viktiga frågor som behandlas i denna typen av intresseorganisationer är det som berör företagandets villkor t.ex. skatter, myndighetskrav, remissinstanser för nya lagar, arbetsmiljö, tillgång till utbildad arbetskraft.

Arbetsgivarorganisationer är till för att hjälpa sina medlemmar att sluta kollektiv- avtal, bistå i lönesättningsfrågor, kollektiva försäkringar, olika personalfrågor, statistik mm.

Exempel på intresse-/arbetsgivarorganisationer:

• Svenskt Näringsliv
  Företräder ca 60 000 medlemsföretag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund, t.ex. Almega, Bemanningsföretagen, Teknikföretagen, Svensk Handel och Vårdföretagarna. Det är förbunden som utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar.
• Företagarnas Riksorganisation, FR
  Ett nätverk omfattande ca 70 000 företag. Har 48 000 medlemmar. Representeras lokalt av 260 föreningar.
• Småföretagarnas Arbetsgivarorganisation, SAO
  Organiserar småföretag inom alla branscher.
• Kooperationens Förhandlingsorganisation, KFO
  För kooperativa företag, folkrörelser och ideella organisationer.
• Arbetsgivaralliansen
  Ideologiskt och partipolitiskt obunden arbetsgivarorganisation.

Intresseorganisationer i den ”mindre skalan” är oftast lokalt eller regionalt förankrade. Det kan vara handelsföreningar, centrumföreningar och företags- föreningar av olika slag. Vi rekommenderar att ditt företaget blir delaktig i den eller de intresseorganisationer som finns på din ort.

Rådgivare

Se till att företaget omger sig med goda rådgivare. Beroende på företagets inriktning och storlek finns det många olika rådgivare som bör ingå i nätverket. Gärna personer med en lokal förankring. Gör en list över vilka typer av rådgivare som företaget bör omge sig med. Inom områden där rådgivare saknas bör ett aktivt arbete läggas ned för att knyta sådana till företaget.

Rådgivarna är till för att ställa upp som bollplank, inspirera och generera idéer, bidra med sin kunskap och sina kontakter. Personerna kan finnas knutna till företaget på ett formellt sätt, t.ex. en revisor, eller informellt.

Företag som är relativt nystartade har en stor fördel om de har personer i sin närhet med erfarenhet, kunskap och upparbetade kontakter. För en nybliven företagare kan det vara bra att knyta till sig en mentor. En mentor är en person som man i förtroende kan diskutera både idéer, problem och sin egen personliga roll med. Om det är möjligt så försök att få en erfaren företagsledare från orten som mentor.

Exempel på andra personer som kan ingå i företagets nätverk av rådgivare kan vara en lokal politiker, någon näringslivsansvarig i kommunen, en idrottsledare om företaget arbetar inom t.ex. friskvård eller säljer sport- och fritidsutrustning.

Är företaget ett aktiebolag bör ägarna ta in kunniga och erfarna personer i styrelsen. Vilken profil dessa personer ska ha är beroende av företagets verksamhet.

Glöm aldrig att ett väl fungerande nätverk är en konkurrensfördel.